Bara jag

Hej världen

Här kommer det! Första inlägget, i en splitterny blogg.

Så vad ska jag skriva om? Bloggen heter ju faderskapet så man tänker ju spontant att inriktningen ska ligga mot föräldrarlivet. Och ja, det kommer att skrivas mycket om hur det är att vara förälder 2018 och framåt, med en betoning på den manliga upplevelsen. Men jag vill samtidigt inte begränsa mig helt. Jag är inte bara far utan en hel individ med många sidor och intressen. Fader är jag dessutom inte ännu, i alla fall inte biologiskt. Även om jag innehar rollen utav pappa till två flickor som har blivit till mina sedan jag och deras mor påbörjade våran gemensamma resa genom livet.

Så vem är jag?

Jag heter Erik, är 34 år, har en fru, två styvdöttrar och ett tredje barn på väg. I familjen finns även två stycken hundar och två katter. Jag är född och uppvuxen i Stockholmsområdet och bodde där tills vi för drygt ett år sedan bestämde oss för att en förändring behövdes i vårt liv. Vid det laget så hade vi letat efter hus i tre år utan resultat och bostadspriserna skenade fortare än vad en förstagångsköpare han spara ihop.

Läget kändes ganska hopplöst och till råga på allt så befann jag mig i något av en livskris då jobbet hade blivit ett hamsterhjul som gick på högvarv. Mot slutet var jag farligt nära att gå in i väggen. Den slutliga insikten om hur illa det stod till kom när jag var tvungen att åka från jobbet till akuten då jag var övertygad om att jag var påväg att få en hjärtattack. Efter grundliga undersökningar fick jag till min lättnad veta att det inte fanns några fel på hjärtat utan att det hela troligen handlat om en panikångestattack orsakad av långvarig stress.

Efter denna incident gick allting väldigt fort. Jag bestämde mig för att det fick vara nog med det stressiga livet i Stockholm. Som tur var så var frugan med på noterna direkt. Inom två månader hade vi hittat vårt drömhus, vi bytte stockholmsförorten mot en skånsk by. Det var det lugnaste jag kunde föreställa mig så det fick det bli. När vi köpte huset hade vi ingen anställning i Skåne och det var lite nervöst en period då jag valt att inte påpeka detta faktum för bankmannen som vi kontaktat för huslånet. Som tur var (eller om det handlar om inkompetens från handläggarens sida) så hade banken inte förstått att huset låg i Skåne och vi bodde i Stockholm. När detta senare uppdagades för bankmannen så satte han kaffet i halsen. Som tur var hade både jag och frun vid detta laget redan hittat fasta anställningar. Efter en vit lögn om att jag flyttade på grund av en väldigt förmånlig anställning så kunde både bankmannen och vi pusta ut. Ibland kan jag undra vad som hänt om vi inte hunnit hitta något jobb här och detta uppdagats. Vid detta laget hade vi ju redan betalat kontantinsatsen på ett par hundra tusen kronor och det är ju en säkerhet som ej återfås vid avbrutet köp.

Så ja. Det var lite om vägen som tagit mig dit jag är idag. Och nu startar jag en blog om livet, kärleken och framför allt faderskapet. Min förhoppning är att denna blogg dels ska bli terapi för mig.  Sedan hoppas jag att bloggen kan bli underhållande, informativ och kanske inspirerande för alla som är sugna på en ny historia. Det är alltid nyttigt att skriva av sig och något som alla borde testa. om man ej använt sin röst på länge så tror jag att man tillslut glömmer bort att man har en. Men alla har en historia att berätta och detta är min.

Ta hand om er där ute // Erik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *